Den dagen...den dagen då allt exploderade...

Söndag

Jag hade ju märkt länge att nåt va fel, men man blundade...ville inte se....

Min mamma å svägerska kom hem till mig på en söndag. Dom sa att dom ville prata me mig om nåt viktigt men visste inte hur dom skulle börja. Min svägerska började trevande me att min mamma hade pratat me min syster i telefon.

Min syster hade hört rykten om att X missbrukade heroin eller kokain. Jag tänkte att d kan inte stämma men eftersom jag visste/kände att nåt inte stämde me X så ringde jag upp honom, som vanligt va han inte hemma.

Han svarar i luren å jag frågar honom om han missbrukar heroin. Han svarade lugnt: - nää, varför tror du d?

Jag berättade om ryktet å var d kom ifrån...han tyckte d va för jävligt att d ryktades om nåt sånt skit. Han skulle aldrig missbruka heroin! Fan som han skulle va en junkare, värsta bottenskrapet enligt honom.

Jag ringde min syster...jag ringde killen som sagt d, som nekade totalt.

Vad skulle jag tro?

Lite senare ringer X å säger att han inte kommer hem...han har bestämt sig för att han inte vill ha me mig att göra. Han förstår inte hur JAG kunde svika honom å tro på ryktet å överhuvudtaget fråga honom om han va en junkare. Han klickar mig i örat...jag får inte tag i honom mer den dagen...